Jag tror inte på mycket. Inte på nån gud eller så.

Men ibland tror jag på nått sätt att två stjärnor står i fas mot varann och då händer nånting speciellt. I lördags stod två stjärnor i fas. Jag satte mig till bords på kvällen på Fab Mamas och har Teres på min högra sida, och på min vänstra sida sätter sig en fab mama. Vi säger väl hej och vad vi heter. Sen säger hon: "Kan jag sträcka mig lite över här efter smöret?" varpå jag svarar "Ja du kan ju pröva så får du se vad som händer!" Sen började vi käbbla! ;) Efter en del käbbel (ja det mesta på skoj förståss) så bestämde vi oss för att gräva ner stridsyxan. Och ungefär då tror jag att stjärnorna stod i fas och två fab mamas fann varann precis i detta ögonblick. Det låter ju som värsta sagan och kanske är det också en saga. Min Mia är så full i kärlek, hon är vänlig, generös och en hel del tokig också. ;) Vi umgicks och dansade hela kvällen och natten och jag tror väl aldrig att jag blivit så taget av två stjärnor i fas. Jag saknar hennes sällskap så. Men min nya vän bor långt bort, nästan i ett annat land ;). Så kanske denna saga kommer fortsätta att bara vara just en saga... En  väldigt vacker saga.