I måndags hade vi lite utflykt. Elliot hade bestämt att vi skulle åka till Vallby Friluftsmuseeum. Mysigt som vanligt med djuren och miljöerna. Barnen lekte och hade det mysigt. Tills... (som om vi inte haft NOG med otur) Elliot ramlar baklänges och smäller in bakhuvudet i den stora stenen på sista bilden... Sån hemsk smäll, och blodet forsade och han skrek. Vi bestämde på en gång att vi skulle åka till akuten. Så från lycka till olycka på en sekund. :( Och Elliot var så ledsen och skrek i gråten: "Varför skulle vi åka hit för!?" men jag försökte tala om för honom att det ju var en olycka som kan hända vart om helst, så det inte var Vallby som fick skulden, för det vore ju så synd om han inte skulle vilja åka tillbaka dit någonsin. Vi fick komma in snabbt på akuten och doktorn kikade på honom och beslutade att såret iallafall inte behövdes sy. Sen hade ju inte Elliot varit avsvimmad eller kräkts så dom behövde inte ha honom kvar för observation, men vi fick sköta det hemma. Så han blev väckt flera gånger den natten, men verkade inte fått några men av hjärnskakning. Skrotunge. <3