Jag skulle titta på film här på em, och gick in på dreamfilm och hittade filmen "Vi". Läste att den handlade om ett par som älskade varandra jättemycket men som gled i sär, och tänkte att det skulle bli en lätt o mysig film för dom skulle ju säkert hitta tillbaka till varann.

Jag började kolla och reagerade ganska omgående över mannen i filmen. Jag tänkte att det var det här som Marie, min kontakt på kvinnocentrum varnat mig för, det var sånt här jag skulle vara vaksam över. Tänkte att dett var en jäkla skitfilm för jag uppfattade det ju fortfarande som att det skulle vara ett par som skulle hitta tillbaka till varann. Sen ju mer filmen går ju mer äcklad blev jag. ju mer avsky kände jag. Tillslut fick jag lov att googla igen och hittade då en annan förklaring på vad filmen handlar om och blir lugnare (om möjligt). Välkommen till mitt gamla liv. Nedbrytning, förnedring, avskärmning.. osv.

Jag fick rejäla känslostormar under filmen och det är väl inte så jäkla konstigt heller! Men så gick det med den lätta, kärleksfulla filmen jag ville se idag. En chock fick jag.
Jag läste på en sidan om filmen där många tycker den är konstig och underlig, och jag kan tänka mig att man säkert kan känna så, men för mig som levt i skiten är den verkligen helt glasklar. Jag är med i varje sekund av filmen. Det var även nån som tycket slutet var skitdåligt, men jag jublar mest.

 

HÄR kan du läsa mer och se trailer